Ihan hetken mielijohteesta tein aamupäivällä pienen määrän vatkattua puolukkapuuroa/vispipuuroa/lappapuuroa. Puolukka on vielä viime vuoden satoa, kun sitä sattui jääkaapissa keitetty hillo - tuoresurvos sekoituksena olemaan. Minä käytän vaan tummaa mannaa, joten väri ja rakenne on hieman erilainen mitä ydinmannasta tehdyssä puurossa on. 

Jos käytössä olis valmista puolukkamehua, voisi siitä laimentaa voimakkaan juontimehun ja tehdä puuron siihen. Tällaisella ohjeella valmistui tämän postauksen vispipuuro.

Vatkattu puolukkapuuro (vispipuuro, lappapuuro)

1 litra vettä

2½ - 3 dl puolukkasurvosta (minulla oli kevyesti sokeroitua keitetty hillo-tuoresurvosseosta)

noin 1 dl sokeria 

ripsaus suolaa

2 dl tummia mannasuurimoita (tulee ihan jämäkkä puuro)

Pinnalle tarjoiluvaiheessa: puolukoita (minulla nyt punaherukoita)

Valmistaminen

Mittaa teräskattilaan vesi, puolukkasurvos, suola ja sokeri ja anna seoksen kiehua hiljaisesti n. 5 minuuttia. (siivilöi kuoriosat pois, aina en tee tätä vaihetta, mutta nyt siivilöin ja mehua oli litra siivilöinnin jälkeen) Vatkaa mannasuurimot kuiviltaan kuumaan seokseen esim. pallovatkaimella vatkaten. Kypsennä puuroa miedolla lämmöllä  10 - 15 minuuttia välillä pohjaa myöten sekoitellen, ettei se pala pohjaan. Jäähdytä puuro kylmäksi ja vatkaa se sitten (sähkövatkaimella tai yleiskoneella) kuohkeaksi seokseksi. Minä nopeutan vatkaamishommaa usein niin, että laitan puurokattilan kylmävesiastiaan ja sähkövatkaimella silloin tällöin vatkaan vähän aikaa. Kun puuro on jäähtynyt kylmäksi vatkaan lopullisee muotoon. Makua kannattaa tarkistaa vielä vatkaamisvaiheessakin ja lisätä sokeria tai suolaa tarpeen mukaan. Ja jos puuro tuntuu turhan jankilta/paksulta, voi sitä vatkaamisvaiheessakin vielä löysyttää mehulla/vedellä.Minä lisäsin nyt  tilkan vettä vatkaamisvaiheessa. Myös vaniljasokeri antaa hyvää lisämakua.

Monet laittavat vaahtoutuvaa vaniljakastiketta vatkaamisvaiheessa puuron sekaan (tähän määrään esim. noin 2 dl)

Kulhossa ja lautasella oleva määrä tuli 1 litrasta puolukkamehua. 

Kolme kuukautta kuntouttavaa työtoimintaa oli tullut täyteen. Se oli merkkipaalu, jos merkkipaalulla tarkoitetaan asiaa, joka näkyy kalenterissa, mutta ei välttämättä missään muualla.

Olin käynyt paikalla. Olin tehnyt tehtäviä. Olin keskustellut ihmisten kanssa. Olin jopa pelannut mölkkyä, mikä oli osoittanut ainakin sen, että kykenin pitämään kiinni kepistä ja tekemään päätöksiä nopeasti silloin, kun puupalikat olivat vaarassa. Työllistymisen kannalta vaikutus oli kuitenkin epäselvempi. nyt oli edessä työkkärin tapaaminen. tai oikeastaan työvoimapalveluiden tapaaminen. Työkkäri oli jäänyt elämään kansankieleen samalla tavalla kuin terveyskeskus, vaikka molemmissa paikoissa oli vuosien aikana vaihdettu nimiä niin paljon, että tavallinen ihminen alkoi epäillä, että seuraavaksi myös asiakas vaihdetaan toiseen.menin sovittuna aikana paikalle. Virkailija oli vaihtunut. Sen huomasi heti. Edellinen oli ollut sellainen ihminen, joka puhui rauhallisesti ja katsoi välillä tietokonetta kuin sieltä olisi voinut löytyä ratkaisu koko Suomen työttömyyteen.

Tämä uusi nainen näytti hätääntyneeltä. Ei sillä tavalla, että hän olisi ollut hätääntynyt minusta.

Enemmänkin siltä kuin hän olisi juuri saanut tietää, että minun tapaukseni oli hänen päivänsä vaikein. Hän hymyili. Se oli nopea hymy. Sellainen, jonka ihminen ehtii tehdä ennen kuin tajuaa, ettei ehkä olisi pitänyt.

– Hei, mukava tavata.

– Samoin. Hän avasi tietokoneen. Näytölle ilmestyi ilmeisesti minun elämäni. Tai ainakin työvoimapalveluiden näkemys siitä. Nainen selasi tietoja.

– Sinulla on nyt ollut tämä kolmen kuukauden kuntouttavan työtoiminnan jakso.

– Kyllä. Hän nyökkäsi varmalla tavalla. Hän puhui kuin olisi tiennyt tarkalleen, mitä seuraavaksi tehdään. Se oli kiinnostavaa, koska hänen kasvonsa eivät näyttäneet siltä.Kasvot sanoivat: Apua.

Ääni sanoi: Tilanne on täysin hallinnassa.

– Miten koit jakson?

– Ihan hyvin.

– Hyvä. Hän kirjoitti jotain.

– Koetko, että työ- ja toimintakykysi on parantunut? Mietin hetken.

– Ainakin tiedän nykyään, missä kahvikuppini on. Hän nosti katseensa. En ollut varma, oliko se huumoria vai raportoitava havainto.

– Tarkoitan siis, että koetko olevasi lähempänä avoimia työmarkkinoita? Avoimet työmarkkinat.

Pidin siitä ilmauksesta.Se kuulosti siltä, että työmarkkinat olivat suuri halli, jonka ovet olivat avoinna, mutta kukaan ei ollut vielä kertonut minulle osoitetta.

– En tiedä, sanoin. Nainen nyökkäsi.

– Se on ihan ymmärrettävää. Sitten hän katsoi ruutua uudestaan.

– Sinulla on tässä merkintä, että olet edelleen vaikeasti työllistyvä.

– Niin. Hän sanoi sen uudestaan, aivan kuin kokeilisi sanoja.

– Vaikeasti työllistyvä.

– Kyllä.

– Ja olet ollut pitkään työmarkkinoiden ulkopuolella.

– en, vaan pätkätöitä

– Niin sinulla on pitkä työhistoria, mutta paljon pätkittäistä työtä.

– Niin. Hän pysähtyi.

– Tässä on aika paljon.

– Minulla on ollut pitkä elämä. Nainen katsoi minua.Sitten hän hymyili.Tällä kertaa oikeasti.

– Se näkyy täällä.Hän selasi vielä vähän.

– Mitä itse ajattelet seuraavasta vaiheesta? Siinä se taas oli.Seuraava vaihe.Työvoimapalveluissa elämä ei koskaan ollut nykyhetki.Aina oli seuraava vaihe.Jos olit ollut työttömänä, seuraava vaihe oli kuntouttava työtoiminta.Jos olit kuntouttavassa työtoiminnassa, seuraava vaihe oli uusi suunnitelma. Jos suunnitelma ei johtanut työhön, tehtiin uusi suunnitelma. Ja jos sekään ei johtanut työhön, oli olemassa vielä uusi suunnitelma.Suunnitelmia riitti.Työtä ei niinkään.

– En minä tiedä, sanoin.Nainen nyökkäsi taas.Hän näytti edelleen hätääntyneeltä.Mutta puhui aivan varmasti.

– Me löydämme sinulle sopivan seuraavan askeleen. Katsoin häntä.Hän katsoi minua. Tietokone katsoi meitä molempia Sitten nainen sanoi:

– Tärkeintä on, ettei jäädä paikalleen.Ajattelin niitä kolmea kuukautta. Olin ollut siellä joka viikko.

Olin tullut paikalle.Olin tehnyt tehtäviä.Olin tavannut ihmisiä.Olin pelannut mölkkyä.Olin siis liikkunut. Mutta työkkärin järjestelmässä olin edelleen samassa kohdassa.Vaikeasti työllistyvä.Ehkä olin liikkunut kolme kuukautta ympyrää. Mutta se oli sentään ollut liikettä.

– Katsotaanpa nyt, mitä tähän voisi kirjata, nainen sanoi. Hän näytti taas varmalta. Ja minä ajattelin, että siinä meillä oli ainakin yksi asia yhteistä. Minä en tiennyt, mitä seuraavaksi tapahtuu.

Eikä hänkään tiennyt.Hän vain osasi sanoa sen vakuuttavammin.

2026-09-01
10.47
Uppriktighet
Vissa spottar ut ur sig nästan vad som helst...dom påstår att dom är uppriktiga i allt dom säger, med andra ord, dom pratar så som dom tänker för det mesta, tankar är snabba, ofta tänker man jätte konstigt, alla tankar är är inte uppriktiga, utan en stor del av tankar är helt vansinniga, färgade av ens själsliga tillstånd, 
Uppriktighet är det man verkligen menar, inte alltså bara det man tänker eller tror sig vara uppriktighet, man måste försöka komma ihåg att en civiliserad intelligent människa vet hur man skall uppträda inför andra, man skall vara vänlig och hjälpsam, klart är dock att t.ex extremism i alla former bör kritiseras iaf då om extremisten skadar andra med sin extremismantingen i handlingar eller verbalt.

2026-09-01
10.00
Det är underligt, varför måste vissa små-tjejernas dockor vara pinnsmala...skilett-dockor? ..Var vill tillverkarna meddela små-tjejerna? ..Meddelar man ideal-bilden av en kvinna? ..Små-tjejerna har ögon att se och dom kan tänka, barnen kan börja undra, varför är inte jag lika smal som dockan...Barbie-dockan är ju också jätte smal...Det är fel att idealisera det pinnsmala och låta små-tjejerna redan börja fundera det där att dom vill bli pinnsmala...Redan 7 åringar vill banta...Är det inte dags för alla föräldrar att börja bojkotta alla dessa pinnsmala skelett-dockor...Dessa dockor ser ju inte normala ut...Ut över dessa dockor finns ju även några pinnsmala skilett-kvinnor som figurerar flitigt i media/blogg...Undrar varifrån dessa kvinnor har fått sina sned-drivna idela bild av kvinnan, smal, pinnsmal, som en skelett???

2026-08-30
05.22
Titta inte bort
Titta inte bort om du ser, för du kan inte ljuga bort det du sett...T.ex Indien, där finns barnslavar i alla åldrar...fattigas barn...dom luras bort hemifrån av agenter....sedan agenterna säljer barnen...barn säljs till fabriker, krossa stenar, att bli prostituerade och så vidare. Alla vet detta men det är få myndigheter som bryr sig...rika högre kaster utnyttjar barnen i sina hem som arbetare. Dessa barn får aldrig gå i skolan, även deras öde bli likadan som sina föräldrars, dom går inte i skolan och måste fortsätta samma fattiga liv som sina föräldrar. Högre kasters människor ser detta men dom hävdar att sådant existerar inte...
Hur kan man vara så grymma mot barnen? Kastsystemet lever vidare och dom rikare uttnytjar hänsynslöst barnen och dom fattiga föräldrarna på alla vis om dom får möjlighet till det..När skall Indiens fattiga göra revolution för att få samma rättigheter som dom högre kasterna? Det är liknande även i västvärlden...tänk på tiggarna i våra gator...många vänder bort blicker från dom och vill inte se deras fattigdom...Sverige tillåter tiggarana på gatorna...hur skulle det bli om även svenska fattiga satte sig på gatan och började tigga? ..då skulle säkert hända något, kanske eller kanske inte.
Varför tittar man bort från eländet? ..Varför vill man inte försöka påverka dom fattigas situation? ..När man är inte själv jätte fattig, kan många inte sätta sig i den fattiges situation...empatin räcker inte till dom behövande.
Hela världen är delat på dom, fattiga-medellösa-rikare-miljonärer-miljardärer...det är en ytterst lite skara som äger jätte mycket av Jordens rikedomar.
Orättvisan finns överallt. När man ser tiggare och hemlösa, blir man mycket ledsen...att samhället inte gör något...att man låter folk lida...var är samhällets medmänsklighet? Känslig som man är, lider man med dom behövanden...man vill hjälpa...men ens hjälp botar inte det likgiltiga samhället...ibland önskar jag att jag vore lite mer okänslig, att jag inte brydde mig så mycket...känslorna styr..

2026-08-29
13.25
Tro inte på allt
När man läser och eller lyssnar på andras tal är det alltid lämpligt att förstå att dessa tal och skrifter är åsikter, speciellt om de är emot samhället och mänskliga värderingar, rasistiska eller muslimska hat. Allt måste inte tros. Allt hatretorik/skrivande är bara personens eget problem. Den som hatar andra grupper av människor är inte en trovärdig person. Hatare ger inte samma mänskliga värden till alla människor. Så var hänsynsfull, tro inte på vad hatarna säger. Hatare visar bara sitt eget bristfälliga psyke med sina hatretorik/skriverier. Fortfarande, gör dig inte skyldig till samma sak och börja hata hatarna. Också, alltid klaga på andra, alltid bråka... gå inte med i en grälsam skara för att äta något med en stor grupp...tänk med din egen hjärna.

2026-08-29
00.10
Åsikter
Det finns många sorters åsikter....de är bara åsikter...de är inte fakta, även om alla väldigt gärna distribuerar dem som sanningar. Många människor tenderar att presentera sina åsikter som fakta. Vissa försöker ändra andras åsikter till att vara desamma som deras egna. Alla måste inte tro på samma sätt. Alla har sin egen åsikt...de flesta förstår den, accepterar den. Ett fåtal personer blir kränkta, betrakta det som en förolämpning om en helt annan åsikt än deras egen dyker upp. Vi får inte heller glömma att allt går att tolka. Ett och samma tal, skrift, kan tolkas på hur många olika sätt som helst. Alla tolkningar är
korrekta, eftersom tolkarna tänker på saker efter sin tolkning. Det är därför det är fel om man börjar försvara sitt eget och hävdar att någon annans tolkning är fel. Om detta förstås, är vi redan ganska långt framme i förståelsen. Åsikter kan diskuteras. Om du börjar kasta skit på någon som tycker annorlunda, så har du  ett antagande om att bara din
åsikt är korrekt och ett genuint faktum, ett faktum. Rasism är en åsikt, inte ett faktum, inte sant. En rasist tror att hans eget dåliga tillstånd är ett vapen mot främlingar. Rasistens eget dåliga tillstånd påskyndar honom att försöka göra främlingar åtminstone lite värre än vad han själv är.

2026-08-28
21.40
Antisemitism och rasism
Att påstå att antisemitism är i landet bara på grund av vissa invandrare, är ett idiotiskt uttalande. Viss parti har ju rasistiska och antisemitiska rötter som har erkännts av dom själva. Så det det att påstå att t.ex svenskar har aldrig varit antisemitiska, är att ljuga eller det är ett stort glapp i utbildningen hos den som pratar så. Vissa partier strävar ju att bli salongfärdiga, men dom är inte det ännu, dom har inte kunnat ta bort antisemitism och rasism hos vissa av sina politiker och eller väljare. Nazismen har ju alltid varit antisemitiskt. Rasism finns överallt i världen. Det är okunniga individer som hatar andra på grund av religion, hudfärg eller folktillhörighet. Extremhöger t.ex tål inte muslimska invandrare. Allt andra högerextrema människor i Sverige och i övriga Världen är rasistiska i sina tal och sina
beteenden och reaktioner ser och hör man ju hela tiden. Att hata andra, är ju som sagt, mycket okunnigt. Men tyvärr, alla är inte mottagliga för kunskap på grund av att alla människor ligger i olika nivåer var gäller intelligens och allt annat. Antisemitism numera har liksom blivit bannade totalt och rasister försöker nu vara judeälskare, för annars skulle dom ju bli hårt dömda och det vill dom inte bli. Men det låter annorlunda när det gäller muslimer, muslimer har fått ärva rasisternas judehat som nu riktas mot muslimer överallt i världen. Högerextrema förstår inte att deras uttalanden om muslimer är beviset för deras rasistiska åsikter. T.ex dessa muslim-hatare sprider sitt hat dagligen i tron att dom gör rätt när dom gör det, så visst är det kunskapsbrist dom har. Därför är det ganska så meningslöst att hamna i diskussioner med dom, det leder ingenstans, dom är inte mottagliga ännu att avstå från hatet, någonting viktigt fattas från deras liv, nivån är för låg.

2026-08-28
03.05
Ta tag i din aggressivitet.
Varför har vissa människor så mycket aggressioner? ..Varför tar dom inte tag i sina aggressioner? ..Kan det vara så att dom vet inte att dom är aggressiva? ..för man kan ju vara aggressiv på många ilika sätt...vissa är aggressiva passivt...passiva aggressioner kommer fram t.ex att man leker stumskola, är tyst mot dom som man är arga på...sedan det där utåt riktad aggressivitet...
Det är bara att konstatera att aggressioner finns. Men varför vill den aggressiva inte bättra sig? ..är dom verkligen så blinda? ..eller leker dom bara?
Många känner igen sina aggressioner men vill inte prata om det, istället vill dom stämpla andra som aggressiva istället...på så vis slipper dom prata om sina aggressioner...dom lurar sig själva. Det är klart att alla är aggressiva någon gång...men det där att vara aggressiva så ofta, det liksom går åt fel håll...aggressiva mår ju inte bra och genom sin aggressivitet förpestar dom även andras liv.